Komplikationer

Långtidsrisker med hormonbehandling?

Hormonbehandling för ägglossningstimulering har nu pågått sedan 60-talet. Flera gånger har röster höjts med oro om ökad cancerrisk i samband med denna behandling. Det kan då vara tryggt att veta att flera stora studier (bland annat svenska) har gjorts utan att man kunnat bekräfta någon som helst ökad cancerrisk hos kvinnor som genomgått fertilitetsbehandling jämfört med kvinnor som inte gjort det. Det finns alltså inget som talar för att ägglossningsstimuleringsbehandling vid assisterad befruktning skulle öka vare sig bröst- eller äggstockscancer.

Överstimulering

Vid äggutmognadsstimulering är det normalt att äggstockarna producerar lite vätska som ligger i bukhålan. Det är också relativt vanligt att kvinnor erfar en viss smärta i samband med äggplockning och de därpå följande dagarna. Under en vanlig menscykel är premenstruella symtom i form av svullnadskänsla i buken, irritabilitet, depression och bröstsmärtor vanligt och helt normalt. När vi stimulerar äggstockarna till att producera flera ägg kan dessa besvär förstärkas utan att det för den skull är något onormalt. Hos vissa kvinnor (knappt 5%) övergår dock symtomen till det vi kallar för överstimulering. Överstimulering klassas enligt 3 grader:

1. mild överstimulering: Buksvullnad, lätt illamående och förstorade äggstockar är huvudsymtom. Kvinnan får komma på extrakontroller på kliniken men kan ofta vara i normal aktivitet.
2. Moderat överstimulering: relativt riklig vätska i buken, risk för viss vätskebildning i lungorna, påverkan på koagulationssystemet och trötthet och illamående. Kvinnan behöver komma på polikliniska kontroller lite oftare, sjukskrivs och kan i sällsynta fall behöva uppsöka sjukhusvård.
3. Allvarlig överstimulering: kräver sjukhusvård och yttrar sig olika för olika kvinnor. Detta är dock mycket sällsynt och tillståndet går över med full utläkning.

För att undvika överstimulering försöker vi på FC alltid finna den lägsta möjliga dosen för att stimulera äggstockarna och få en god chans till graviditet. Det är alltid en avvägning. Det gör att vi emellanåt måste göra extra kontroller under stimuleringen.

Avbruten stimulering
I undantagsfall måste hormonbehandlingen avbrytas, antigen på grund av att alltför många äggblåsor utvecklats eller för att för få äggblåsor har utvecklats. I vissa fall måste kvinnan fortsätta med viss medicinering en viss tid och därefter invänta menstruationen. Efter detta kan man ta ny ställning till hur man kan gå vidare.

Utebliven befruktning

Vid enstaka tillfällen blir inget ägg befruktat och kan därför inte delas och bilda ett embryo. Orsaken till detta kan naturligtvis ligga hos ägget men även hos spermien. Problemet kan vara ett tillfälligt sådant eller vara parets infertilitetsproblematik i sin helhet. Skulle detta hända får paret snabbt återbesök till läkaren och diskutera igenom situationen och hur man ska gå vidare.

Utebliven graviditet

Även embryon som bedöms som högklassiga kan av någon anledning inte alltid ge upphov till graviditet. Oftast beror det på faktorer internt i embryot och kan inte påverkas genom någon form av hormonbehandling etc. Tala med er läkare om detta vid återbesöket.

Stress och infertilitet

IVF-behandlingar kan vara mycket stressande för paret. Att få barn och bilda familj är ju trots allt bland det viktigaste ett par gör tillsammans och den stressen blir gärna mer akut när man genomför behandlingar. Vi försöker under behandlingen störa så lite som möjligt, men självklart behövs en del besök hos oss eller hos distansläkare för att behandlingen ska löpa så optimalt som möjligt. Det kan dock vara tryggt att veta att flera studier har visat att stress inte påverkar behandlingsresultatet vid IVF, men vi finns tillhands för att lyssna, ge stöd och hjälp under behandlingen.